Tillbaka från smester

Men jösses vad tiden går, eller småspringer eller rent av kutar!

Det var heller inte igår jag skrev något här på sidan. På uteturen idag dök lite tankar upp och det känns bra när kreativiteten kommer tillbaka, då har ledigheten gjort sitt.

Hos mig finns alltid en längtan att få uppleva dagen bara utifrån mina egna idéer, lusten att upptäcka och få vara med de jag bryr mig allra mest om.

Jag har jobbat en vecka nu och jag arbetar med människor och inom vård- och omsorg. Många tankar väcks dagligen om vad som bör förbättras. Det är så många system som styr och jag själv reflekterar över vem egentligen som har kommit på allt, mycket är bra men det finns oerhört stor förbättringspotential också. Våra äldre borde få den allra bästa omsorgen, de som bidragit till att vi lever i ett så fint och produktivt land. Men det där kan man prata mycket och länge om. Men min första jobbvecka efter semestern har satt tankarna i rörelse och det finns helt klart massor att förbättra inom området där jag jobbar.

Men nog om det!

Det som dök upp i mitt huvud idag var följande;

Jag lever i olika system som för mig kan ge problem. I någons huvud har en idé tagit form och givit oss andra en norm.

Jag fajtas mot vissa system och vill ta mig loss då jag känner mig fast. Nu skulle jag från dem vilja ta rast, vara fri och inte ha dem som last.

Jag lyfter blicken mot skyn och vänder mörka tankar till ljus, vänder bort från skrål och brus.

Med ett leende på läpparna och med fågelperspektiv ser jag framåt på mitt fantastiska liv.

Ja, nu är det bara att eftersträva sina egna önskningar och ta sig vidare på livsfärden.

Allt Gott!

 

Kommentera

Rättigheter-Skyldigheter och Gott-Ont

Ibland funderar jag och lurar på vad som egentligen rör sig i mitt huvud!

Just nu är det vad bilden försöker visa, människans konst att balansera de lite större frågorna. Att kunna se konsekvenser av det egna handlandet, det är minsann inte alltid så enkelt!

De mänskliga rättigheterna bygger på en övertygelse om att alla människor är födda fria med lika värde och det gäller för alla människor, över hela världen. Olika aktörer som, regeringar, organisationer och det civila samhället jobbar tillsammans för att motverka kränkningar och för att skydda utsatta människor. De verkar t.ex. för att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och orättvisa, samt lösa klimatkrisen fram tills år 2030. Det finns 17 globala mål som tagits fram för hållbar utveckling. FN är den största internationella aktören som jobbar med just mänskliga rättigheter.

Det är verkligen läsvärt att ta del av de mänskliga rättigheterna och de 17 globala målen. Viktig kunskap att förstå vilket arbete som görs inom olika områden.

Vad har vi människor för skyldigheter då? Visst vi har lagar och regler som tagits fram för att efterföljas. Det ställs krav på oss i det samhälle vi  lever i och är en del av. På arbetsplatsen har vi också skyldigheter, som att följa de lagar och riktlinjer som är framtagna. I familjelivet och partnerskapet har vi också lagar och juridiska aspekter som spelar in.

Att vara en god människa och medmänniska vad innebär då det?

Hur vi beter oss mot varandra har verkligen betydelse. Visst beteende bör uppmuntras annat inte. Hur vill du vara som människa och vad innebär det egentligen att vara en individ i det stora hela? Vem är du eller vill vara i den här världen? Vad verkar du för?

Själv tror jag på vänlighet, kunskap, hjälpsamhet, att visa respekt, det egna ansvaret, humor och nyfikenhet.

Jag kan också bli irriterad på min omgivning då jag inte uppskattar andras beteenden, jag kan rent av bli förbannad på egoism, individer som inte kan anpassa sig, regelöverskridare, elakheter, maktmissbruk och personer som enbart ställer krav på omgivningen utan att själva bidra med något, girighet och avundsjuka (kanske de två dödssynderna jag tycker sämst om!) mm. Låter som jag har en sinneslåg dag med orättvisa tankar om mina medmänniskor, men så är det inte! Tid för reflektion bara och det är inte dumt.

Jag slutar aldrig att förundras över mänskliga beteenden, även mina egna!

När gör jag egentligen en god gärning då? Det är lurigt att veta tycker jag, för det är inte alltid den goda gärningen verkligen blir god i slutändan! Det var det där med konsekvenstänkande och att kunna se helheten. I första anblicken kanske jag tror att jag gör något gott, men så visade det sig från en annan sida. Jag har egentligen många exempel att ge här. Blev rejält lurad av en transperson en gång, inget ont om transvestiter, men han var inte god i sin gärning och ville ”komma ut” på ett felaktigt och olagligt sätt, men det är en historia i sig. Han blev anmäld för stöld bland annat. Jag glömmer honom inte så länge jag kommer att minnas, kanske inte mina dåvarande kollegor heller!

Men eftersom tiggeri är ”på tapeten” så är det något jag funderar över. Jag tror eller är övertygad om att det går att hjälpa dessa människor på annat sätt än att ge en slant utanför t.ex. mataffären.

Jag vill aldrig känna mig lurad och jag vill bidra till ett gott ändamål.

Jag ger inte pengar till tiggare då jag inte vet vad det är för en individ jag har framför mig. Vem är den här personen och vad går mina pengar till? Jag vill inte uppmuntra individer som har beteenden som inte är önskvärda i mina ögon. Våld och maktmissbruk, kränkningar av olika slag och nedsättande syn på kvinnor är något som jag ogillar starkt och som jag anser inte får förekomma. Jag är medveten om den utsatthet som finns, men har även en annan bild och erfarenhet av hur verkligheten kan se ut och förhålla sig. Jag är inte en kall och hård person, utan värnar om andras livskvalitet, välbefinnande och levnadsvillkor.

Det är inte alltid det är som vi tror att det är! 

Jag vill vara en god, medveten medmänniska som fattar beslut som är gynnsamt för varje individ och som skapar tilltro för mig som person. Tillit är något som det är brist på i vårt samhället och det är något som vi måste få tillbaka och värna om. Det skapar hälsosamt och socialt samhällsklimat tror jag. Lite reflektion och ställningstagande, att skriva är ett sätt att få en bild över de tankar som rör sig där uppe i mitt ”hjärnkontor”.

 

Kanske tänker jag på det här ämne just nu när julen närmar sig med stormsteg då vi ska umgås, visa varandra kärlek och värme och förhoppningsvis göra en och annan god gärning!

 

Kommentera

Tanke till Tal

Lisen har tagit bilden på en samtalsrik promenad i Ängelholm. När jag hänger ihop som en enhet, härlig känsla!

Jag önskar jag alltid kunde Tänka, Tala och Handla som en enhet!

Ibland undrar jag vad det är för ord och meningar som kommer ut ur munnen, i alla fall blev det inte som jag tänkt mig när jag hör mig säga dem. Ibland blir jag fundersam över vad det egentligen var jag sa?! För det var inte det jag tänkt säga, jag hörde inte i mitt inre att det skulle vara det som kom ut…hm, lät bättre när det var kvar i hjärnans vindlingar, vätskefyllda hålrum och hos min föråldrade ”bibliotekarie” som ständigt försöker ge mig information från de överfulla ”bokhyllorna”.

Det gäller att välja rätt ord och meningar till det tankarna skapat!

Det är en kort transportsträcka från hjärna till mun kan tyckas, men förmodligen kunde inte munnen forma orden som jag tänkte på, utan det blev något helt annat, lite mer stapplande, abstrakt och ibland fåordigt och i mina öron torftigt och oväsentligt!

Det kan vara så att mina tankar även gjorde att transportsträckan blev längre då den väckte känslor som ger sig till känna i både hjärtat och maggropen.

Kroppen och ”knoppen” är verkligen en komplex enhet!

Jag som har så mycket jag skulle vilja säga, som i mina egna tankar kan verka klokt och förhoppningsvis skulle vara intresseväckande för de som lyssnar. Givetvis är det här träningsbart som allt annat, så det är bara att fortsätta öva eller helt enkelt vara tyst…men det blir så belamrat i huvudet då. Tankarna får till slut inte plats, de måste ut och leda mig vidare. Orden tar sig ibland uttryck på bland annat dessa rader, vilket verkligen befriar mig!

Ibland är det lätt att nedvärdera sig själv, att inte vara nöjd med det just jag lyckas åstadkomma, men då är det bara att tänka om och i sitt inre tala med sig själv, för där väljs alltid de ”rätta” orden, peppande, positiva, utvecklande, nyanserade, kreativa…

 

Tankarna skapar ord och meningar,
som ger vissa förseningar i transporten, från knoppen.
Munnen formas och orden trängs, men det känns som munnen inte öppnas utan stängs.
Det känns befriande när munnen väl öppnas och orden flödar fritt precis som det tänkts i huvudet mitt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Prioritering

Vad får det kosta?

Energi, ork, bekvämlighet, pengar, välmående, hälsan, drömmen, längtan, meningsfullheten…

Idag väcktes jag av tanken på drivkraft. Vad får mig att ta de beslut jag gör? Vilken prioriteringsordning tar jag egentligen, den skiftar såklart beroende på vad som sker i mitt huvud och vad jag anser vara viktigt just nu.

När lusten kommer, vilket genomslag och vilket rus det skapar i kroppen. Lusten att göra något som är värt att lägga energi, kraft, pengar och ibland hela sin själ i.

LUST, nyfikenhet och upplevelser, några positiva motivationsfaktorer för mig. Har jag lust till det? Den frågan kan jag ställa mig titt som tätt. Sen vad som skapar känslan av lust det kan vara ytterst varierat. Något jag känner är för stort att grubbla på denna torsdagsmorgon.

Så väcktes en Tanke som skapar Viljan till Handling!

 

Det har varit helt fantastiska dagar ute, med sol, värme och naturen står verkligen i blom. Det är färgsprakande, underbart och storslaget!

Dagar att vara rädd om och ta vara på, utan att tänka på vad som kommer sedan…

Göra det som känns allra bäst för mig just nu och gärna dela den med människor som ger mig glädje, energi, optimism och som ger mig ögonblick av lycka…

Det var lusten som tog mig från det bekväma soffhörnet i måndagskväll. Förslaget som kom från Andreas och viljan att få uppleva och ta vara på en helt fantastisk kväll ute i Mölle och på Kullaberg gjorde att fikakorgen packades och vi drog iväg tillsammans med Lisen.

En av livets bästa kvällar och frihetskänslan infann sig!

 

Kommentera

Envis, Rätt & Fel

 

Att Envist klamra sig fast, eller ta sig framåt och hur

Rätt eller Fel mjukas upp med tid

På en av mina många promenader passerade jag häromdagen ett träd utmed Rönne Å. Min tanke tog mig direkt till ordet Envis och Envishet. Äpplena som klamrade sig fast vid trädets kala grenar och med sin färggrannhet gjorde att min blick riktades däråt.

Envisa tänkte jag, på gott och på ont…

Jag tror på envishet för att ta sig vidare med sina personliga mål och projekt i livet och när det är gynnsamt och ur ett positivt perspektiv. Alltså till skillnad när det övergår i oförstånd, stagnation och dumdristighet. Var den gränsen går är säkert högst individuellt!

Jag tror på envishet för att få saker och ting gjort, att inte ge upp för lätt och tappa tålamodet…

”Envisheten bedrar Visheten” är väl ett ordspråk som i allra högsta grad kan stämma! Eller var det snålheten som bedrar…hm?! Visst kan det också vara så att man tillslut aldrig ger sig och det kan minsann både kosta både relationer och den egna hälsan. Och där kommer väl återigen självinsikten in tänker jag. Bra att reflektera över sig själv och sitt beteende lite titt som tätt!

Rätt och Fel, svart eller vitt…synen på det mesta har blivit mer neutral och ”snäll” från min sida sett ju äldre jag blivit. Det är inte lika lätt längre att säga att någonting är helt rätt eller fel.  Eller så är jag inte lika stark i mina åsikter utan dessa har mjuknat och sjunkit in. Vilket gör att jag kanske både är snällare mot mig själv och att min förståelse för människor, samhället och vetenskapen i stort har blivit större samt att min egen kunskap och livserfarenhet ökat.

Det är ibland lätt att betrakta (och också kanske döma, som är ett starkt/laddat ord) andra utifrån mitt eget sätt att se på saker och ting. Det utifrån vad mitt intellekt förmår och räcker till! Hörde ett för mig nytt uttryck på TV programmet ”Idévärlden” det handlade om kunskapsresistens. Verkligen intressant just det där att vi människor ibland motverkar kunskap, eller inte vill ta in nya saker som forskning visat hög evidens på. Människan är en märklig och fantastisk varelse, som inte är helt lätt att förstå sig på för den ene är inte den andre lik!

Bakom alla lager hos varje människa dyker det alltid upp något nytt som är intresseväckande och spännande

…därför kommer  innehållet alltid vara mer än ytan!

Med dessa funderingar och tankar går denna fredag vidare. Och vips kommer det att dyka upp något nytt att ”grunna” och spekulera över, något som sätter fart på hjärnkontoret.

 

Ibland känns huvudet alldeles för trångt, eller för segt, för osorterat, rörigt, svart/dystert/mörklagt, men ibland är det bara ett enormt flöde och ljus där alla gränser är utplånade och tanken är krispigt kristallklar! 

 

Vad finns under ytan på Dig och vågar du klä av dig de yttersta lagren?

…med min pansarplåt runt kroppen kan det ibland vara svårt att visa mitt inre sköra och mjuka, men det finns alltid någon/något som kan locka fram det, det är en skön och varm känsla! Övervinn rädslan och Våga…

 

Kommentera

Lever Du Ditt Liv?

 

Kvällsturen öppnade flera sinnen. Tankarna trängdes och ville ta sig fram. Skyndade hem och det var nästan att jag hann…minnet är inte alltid långt, men nu är det inte längre i huvudet trångt!

 

Ung, Äldre, Äldst,

är du i din mobil eller Facebook frälst?

Med huvudet sänkt och knyck på nacken riktar du blicken ner mot backen.

När blicken faller den fångas upp, av andras liv som du studerar,

nästan som under lupp.

Vad finns egentligen där i mobilen

som påverkar hela Livs-Stilen?

Är det värt att dela alla andras liv för att själv kunna ta ett jättekliv

och gå mot strömmen och leva den helt Egna Drömmen?!

Du som Jag lever Nu och det betyder ju,

att vi har möjligheten till vårt eget Livsäventyr om vi detta väljer,

utan att vi vår egen själ och tankarna säljer.

Jämför Dig inte med alla andra, du kan välja din egen väg och på den fortsätta vandra.

Upplev livets rikedom, berika ditt hjärtat, själen och kom!

Ta dig ut på en Upptäcktsfärd som ingen annan anat fanns, Du kommer att göra det med förgyllt hjärta, glädje och elegans!

Det sägs att den som Söker, Finner!  Och utan Spaning ingen Aning!

Vad är sanningen?

Av och med varm hälsning// Anette

 

 

Lycka till med allt Du tar dig för!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Staty i Ängelholms city

Kommentera

Livs-Tiden!

Att verka för det Goda med ett Vänligt sinne varje levande sekund, minut, timme…

Ibland tror jag det kan vara bra att göra mycket av något, det blir mäktigt, fokuserat och upplevelserikt! Men, nu går jag emot mig själv i tanken. Jag som tycker om när det är enkelt och småskaligt. Det kanske också är en ren lögn om jag ska vara helt sann mot mig själv. Har väl inte varit den som gör saker i måttlig mängd, enkelt och småskaligt när det gäller exempelvis träning. Gillade i ungdomen fullt ös, svårigheter, när det var jobbigt och intensivt i lag eller grupp…men det var då, tider förändras.

Men för att hylla något, förändra, förbättra eller bry sig mycket om något kan det behöva göras massivt som t.ex. låta barn tända sina egengjorda lyktor på stadens stortorg, mycket stämningsfullt och hjärtevärmande denna fredagskväll 17 nov (bilden ovan).
”Tusen lyktor för barns rättigheter” för att uppmärksamma barnkonventionen. Alla galor med syfte att samla in pengar till forskning för att människor ska få må bra så länge som möjligt, ljus som sätts på alla gravar vid allhelgona för att hedra människor som korsat vår väg genom livet, manifestationer för fred, jämställdhet och kärlek…listan kan göras lång, mycket lång!

Nu närmar sig ännu en helg sitt slut och det finns alltid mycket att reflektera över. En sak till far i mitt huvud,

Jag vet att jag har ett stort egenansvar men slutar någonsin mitt ansvar för mina barn?

De är vuxna, men visst kommer jag att känna ansvar för dem hur gamla de än månde vara och hur gammal jag än blir.

Ibland smyger sig tankar på, eller knackar på sådär via en sidodörr som går direkt till medvetandet.

Det kanske inte är bra att tänka för mycket heller? Kan lätt bidra till känsloyttringar inombords. Därför blir det ett pass träning för mig nu, för att skingra tankarna och ge mig glädje och endorfinfrisättning…bort med ”stresskänslan”, den höga muskeltonusen och frigör min andning som just nu är fastlåst under ett hårt spänt skärp eller spännband under bröstkorgen…som känslan är i alla fall.

 

Vad gör Du med Livs-Tiden och gör du det du önskar allra mest?

 

 

Tiden är den som är, har varit, kommer att vara och som en dag inte längre finns i Mitt medvetna!

Kommentera

Sju Dödssynder?

Människan ur ett moraliskt perspektiv eller våra mänskliga tillkortakommande?

Varför tänker jag på just detta en fredagsmorgon? Kanske för att likgiltigheten kryper på då inte kroppen känns på topp, en liten lurig virus har krupit in och verkligen stör med sitt framkallande av yrsel, värkande leder och dålig ork. En känsla jag verkligen inte gillar! Mitt vardagsmantra är;
FRISK, LÄTT & STARK vilket får mig att känna mig väl till mods, skapar energi och lust.

De sju dödssynderna då, tydligen begrepp inom katolicismen. Jag är inte religiös och jag tror inte på någon Gud eller att jag måste följa regler som några män (tror jag det var i alla falla) skrivit om för länge sedan. Däremot kan jag reflektera över det filosofiska tänkandet som förs fram i det skrivna ordet och det intresserar mig.

Jag tror på LIVET, mig själv och naturens lagar.

 

De sju dödssynderna och även dygderna som tagits fram och de man talar om är:

  • Högmod-  Man har en alltförstor självuppskattning och självhävdelse. Är motsatsen till ödmjukhet som är en dygd.
  • Girighet-  överdrivet begär av att samla ägodelar förenat med överdriven sparsamhet, vinningslystnad eller snikenhet. Motsatsen är Generositet.
  • Lust- längtan efter något som ger stor tillfredsställelse. Dess motsats skulle vara kyskhet. Detta handlar då om det sexuella planet.
  • Avund- en känsla som uppstår när en person saknar någon annans (förmodad) överlägsna egenskap eller prestation. Medmänsklighet är motsatsen och betraktas som en dygd.
  • Frosseri- att överkonsumera något. Motsatsen är måttfullhet.
  • Vrede- en känsla som uppstår efter att ha blivit exempelvis sårad, kränkt eller förnekad och det finns en tendens att ödelägga det genom hämnd.  En vanlig känsla som innebär en stark obehaglig och känslomässig reaktion på upplevda trakasserier. En dygd är tålamod.
  • Lättja- kan innebära lathet och passivitet. Motsatsen är flit och anses vara en dygd.

 

Visst kan det vara riktlinjer för att skapa den ”perfekta människan” ur ett etiskt/moraliskt perspektiv. Vem är då Jag och vilka egenskaper tycker jag om hos andra? Skulle jag välja några av egenskaperna eller ”synderna” ovan som jag ser som mycket negativa och som jag själv vill undvika, så är det framförallt Girighet, Avund och Frosseri.

Jag tycker inte om att det blir för mycket av någonting vare sig det är pengar, makt, arbete, människor, mat, träning, materiella ting eller uppvaktning mm. När det blir för mycket tar det udden ur känslan av välbehag och glädje.

Avund, en känsla att jobba med. För visst jämför jag mig med andra och ibland kan det där lilla stinget i hjärttrakten komma då jag läser eller hör någon annan ha uppnått något som kanske står högst upp på min egen önskelista! Avund skapar även känslan av skam och skuld. Skam för att jag överhuvudtaget kan tänka och känna just så i en situation. Skuld över att jag själv kan prestera bättre eller bara nöja mig med det jag har eller gör och känna tacksamhet över det. Däremot tycker jag mycket om generositet, människor som bjuder på sig själva utan att kräva något tillbaka och som inte är snikna och bara vill roffa åt sig. Jag har svårt för uttryck som ”Gratis är gott”.  Tycker det ligger mycket girighet i det och jag har stött på flera personer som nyttjat detta genom åren.

Jag tror på att ”ge och ta” och att det skapar positiva, vänliga och goda kontakter mellan människor.

Jag har långt kvar till att bli den ”perfekta människan”, men jag har i alla fall grunnat på vissa egenskaper som jag vill förstärka hos mig själv och förmedla till mina medmänniskor.

Nu känner jag mig genast lite piggare och kanske har jag  kunnat tränga undan det illvilliga viruset. Tänker mig FRISK så det blir en härlig helg, kanske i Lättja!

 

 

Kommentera

LivsKraft!

Livrädd eller Dörädd? Att Älska Livet som det är, varje dag.

Ibland far tankarna i väg särskilt efter att ha fått prata med inspirerande människor. Igår hade jag den fina möjligheten att få äta lunch med Malin (malindannehall.se) en fantastisk kvinna som verkligen ger mig saker att fundera över och ger mig energi till handling.

Tack Malin för att Du är Du! 

Bilden överst (tagen på väg från Jostedalen, Norge) symboliserar för mig, Livets Möjligheter. Det finns alltid platser/miljöer/människor som ger det där lilla extra som behövs för att växa och utvecklas som person, som ger livet näring, där livskraften fylls till bredden, som ger inre ro och harmoni, som gör livet enkelt, som är ögonöppnare för vad som är viktigt och värt att investera i, det som ger genuin glädje och där lyckorus kan infinna sig, gör sinnet lätt och tankarna positiva, sätter perspektiv, som suddar ut rädslan, där mina tankar och ord får vara mina egna, där jag vågar visa vem jag är till mer än 70 procent, där mina hemliga rum kan öppnas upp (inte alla så klart!), där tryggheten bor, där någon delar mina värderingar och synsätt, där ingen dömer, som ger energi och kärlek…

Funderade igår kväll över de där två uttrycken i rubriken. Jag hör allt som oftast och givetvis säger jag det själv, att jag är livrädd över något. Katastroftankarna när de är som störst, t.ex. jag är livrädd för att krocka med bilen, att det börjar brinna där jag bor, livrädd över att mista någon i min närhet osv. Men är jag verkligen livrädd då? Eller är jag kanske rädd, alltså rädd för att katastrofen är så stor att jag eller någon annan dör på kuppen, eller är jag livrädd? Rädd för att mista det pågående livet?

Jag vill verkligen inte vara rädd för livet om jag vänder på det, men döden skrämmer mig (som jag nämnt tankar om i tidigare inlägg). Varje dag värnar jag om LIVET och kommer att göra mitt bästa för att den här dagen blir givande och väl omhändertagen. Mitt eget ansvar som i så mycket annat!

Måste avsluta med en reflektion som jag gjorde då jag läste nedanstående ord. Det här stämmer på mig och det jag just nu gör, skriver för att utvecklas, få insikt och lära känna MIG själv bättre!

”Jag skriver inte dikter utan att skapa mig själv, mina dikter är för mig vägen till mig själv”

Av Edith Södergran, finlandssvensk författare (1892-1923)

 

Kommentera

Lekfullt Allvar?

Med Livets Mening i tankarna

För mig är det verkligen inspirerande med människors tankar och hur vi människor ser på saker utifrån olika synsätt och infallsvinklar. Jag blir inspirerad av TV program som Anna Lindmans, ” Meningen med livet” där hon ställer frågan till åtta kända personer;

– Vad är meningen med allt?

Det får även mina tankar att sätta fart, ibland är det lite trögt i början av tankekedjan, men med lite hjälp på traven släpper det och det känns skönt när tankarna flödar fritt, luftigt och stort.

Senast jag såg på programmet var Bodil Jönsson med. För mig en ikon då det gäller bland annat ”Tankar om Tid”. Hon har verkat som fysiker och professor på Lunds Universitet. En mycket intressant person att lyssna på och få ta del av det skrivna ordet från.

Hennes reflektion över trädens årsringar och att det inom henne också finns årsringar där de tjockare för henne inneburit lite kämpigare år som varit mer strävsamma, där inte livet riktigt ”gått som på räls”. Hon nämner även Tage Danielsson som vardagsfilosof och vilken betydelse hans ord och iakttagelser haft för henne.

Om eventuella rädslor för döden och att vi enbart kan se döden ur ett livsperspektiv. Spännande reflektioner i min mening. Jag kan väl erkänna att jag har vissa rädslor gällande döden i nuläget. Jag ser det som ändstationen, slutgiltigheten, en sorg över att mista livet, tänker på smärta och lidande, ensamheten av att mista dem jag älskar…Men just nu är jag livs levande!

Att se livet som ett, Lekfullt Allvar eller som en Allvarsam Lek fångade mitt intresse alldeles extra. Och som Bodil själv nämnde i slutet av programmet då hon beskriver livets mening mer som en känsla…mycket att fundera på alltså, om jag själv vill och önskar förstås. Men det är oundvikligt för mig att inte tänka vidare i dessa banor som presenterats i programmet.

Min inre värld med mina tankar kanske är helt skild från andras vilket jag också måste ha förståelse för i samtal och umgänge med mina medmänniskor.

För mycket av något tror jag inte på, när det gäller något alls faktiskt! Såklart kan det bli för mycket tankar och snärjiga sådana, för mycket folk, för mycket information, för många människor…ja till och med för mycket av hälsobudskap och andra budskap som ibland inte tar mig närmre någon slags sanning.
För vad är sant? En annan intressant fråga att ställa kanske?

Livets mening kanske även kan vara KÄR-LEK
och att finna välmåendekänslan,
Frisk och Stark Lycklig och Glad?

Jag tror att det är viktigt att fundera över den här typen av frågeställningar för att kunna komma närmre sig själv och att kunna lita på sin egen förmåga till handling i livet. Att aldrig tillåta sig bli ett offer för omständigheterna. Det är lärande. Ibland gör livsfärden rejält ont och det är tungt och motigt, men ljuset kommer alltid tillbaka och livet känns enkelt och fantastiskt!

Jag tänker mig livet som en gigantisk bergskedja. Det är värt slitet när man övervunnit och bemästrat ett motigt uppförslut, i slutändan finns alltid en ny erfarenhet och en (storslagen) upplevelse och i nedförsbacke går allting lätt, det nästan bara rullar på…

Ingen annan människa kan veta hur jag ser på mig själv och mitt liv (om ingen är tillräckligt intresserad och frågar förstås!).  Min person, mitt jag är i ständig förändring och utveckling. Vilken riktning och känsla eftersträvar just JAG?

Känslan av att befinna sig på rätt plats, med rätt personer, i rätt sammanhang…den känslan har för mig varit svårare än man kan tro, men när den infinner sig vet jag exakt i vilket sammanhang jag befinner mig.
Vet Du?

Lite tankar en gråmulen och regnig lördag…det är mysigt med regnet utanför fönstret…

 

Det jag vet med säkerhet är att jag själv bär ett betydande ansvar för mitt eget LIV och det har en stor mening i sig självt!

 

 

 

 

Kommentera