Med Livets Mening i tankarna

För mig är det verkligen inspirerande med människors tankar och hur vi människor ser på saker utifrån olika synsätt och infallsvinklar. Jag blir inspirerad av TV program som Anna Lindmans, ” Meningen med livet” där hon ställer frågan till åtta kända personer;

– Vad är meningen med allt?

Det får även mina tankar att sätta fart, ibland är det lite trögt i början av tankekedjan, men med lite hjälp på traven släpper det och det känns skönt när tankarna flödar fritt, luftigt och stort.

Senast jag såg på programmet var Bodil Jönsson med. För mig en ikon då det gäller bland annat ”Tankar om Tid”. Hon har verkat som fysiker och professor på Lunds Universitet. En mycket intressant person att lyssna på och få ta del av det skrivna ordet från.

Hennes reflektion över trädens årsringar och att det inom henne också finns årsringar där de tjockare för henne inneburit lite kämpigare år som varit mer strävsamma, där inte livet riktigt ”gått som på räls”. Hon nämner även Tage Danielsson som vardagsfilosof och vilken betydelse hans ord och iakttagelser haft för henne.

Om eventuella rädslor för döden och att vi enbart kan se döden ur ett livsperspektiv. Spännande reflektioner i min mening. Jag kan väl erkänna att jag har vissa rädslor gällande döden i nuläget. Jag ser det som ändstationen, slutgiltigheten, en sorg över att mista livet, tänker på smärta och lidande, ensamheten av att mista dem jag älskar…Men just nu är jag livs levande!

Att se livet som ett, Lekfullt Allvar eller som en Allvarsam Lek fångade mitt intresse alldeles extra. Och som Bodil själv nämnde i slutet av programmet då hon beskriver livets mening mer som en känsla…mycket att fundera på alltså, om jag själv vill och önskar förstås. Men det är oundvikligt för mig att inte tänka vidare i dessa banor som presenterats i programmet.

Min inre värld med mina tankar kanske är helt skild från andras vilket jag också måste ha förståelse för i samtal och umgänge med mina medmänniskor.

För mycket av något tror jag inte på, när det gäller något alls faktiskt! Såklart kan det bli för mycket tankar och snärjiga sådana, för mycket folk, för mycket information, för många människor…ja till och med för mycket av hälsobudskap och andra budskap som ibland inte tar mig närmre någon slags sanning.
För vad är sant? En annan intressant fråga att ställa kanske?

Livets mening kanske även kan vara KÄR-LEK
och att finna välmåendekänslan,
Frisk och Stark – Lycklig och Glad?

Jag tror att det är viktigt att fundera över den här typen av frågeställningar för att kunna komma närmre sig själv och att kunna lita på sin egen förmåga till handling i livet. Att aldrig tillåta sig bli ett offer för omständigheterna. Det är lärande. Ibland gör livsfärden rejält ont och det är tungt och motigt, men ljuset kommer alltid tillbaka och livet känns enkelt och fantastiskt!

Jag tänker mig livet som en gigantisk bergskedja. Det är värt slitet när man övervunnit och bemästrat ett motigt uppförslut, i slutändan finns alltid en ny erfarenhet och en (storslagen) upplevelse och i nedförsbacke går allting lätt, det nästan bara rullar på…

Ingen annan människa kan veta hur jag ser på mig själv och mitt liv (om ingen är tillräckligt intresserad och frågar förstås!).  Min person, mitt jag är i ständig förändring och utveckling. Vilken riktning och känsla eftersträvar just JAG?

Känslan av att befinna sig på rätt plats, med rätt personer, i rätt sammanhang…den känslan har för mig varit svårare än man kan tro, men när den infinner sig vet jag exakt i vilket sammanhang jag befinner mig.
Vet Du?

Lite tankar en gråmulen och regnig lördag…det är mysigt med regnet utanför fönstret…

Det jag vet med säkerhet är att jag själv bär ett betydande ansvar för mitt eget LIV och det har en stor mening i sig självt!