Jag tackar varmt mina barn för att jag har privilegiet att få umgås och prata med er om allt mellan himmel och jord! Ni betyder allt för mig och ni har gett mig högvinsten och äran att få vara mamma till Er.
Vi delar allt, från glädje till sorg och tar oss gemensamt fram på livsresan med allt vad det innebär. Vi finns för varandra när det blåser snålt och friskar i och när solen värmer vår längtande kind.
Livet är Perfekt!
Lisen och kompis Hasse sprang Änglamilen och höll ihop hela vägen.
Ett vinnande koncept när det gäller relationer och vänskap!
Dagar att minnas. Jalle din studentbal 2008 och din Lisen 2010.
Lisen har tagit bilden på en samtalsrik promenad i Ängelholm. När jag hänger ihop som en enhet, härlig känsla!
Jag önskar jag alltid kunde Tänka, Tala och Handla som en enhet!
Ibland undrar jag vad det är för ord och meningar som kommer ut ur munnen, i alla fall blev det inte som jag tänkt mig när jag hör mig säga dem. Ibland blir jag fundersam över vad det egentligen var jag sa?! För det var inte det jag tänkt säga, jag hörde inte i mitt inre att det skulle vara det som kom ut…hm, lät bättre när det var kvar i hjärnans vindlingar, vätskefyllda hålrum och hos min föråldrade ”bibliotekarie” som ständigt försöker ge mig information från de överfulla ”bokhyllorna”.
Det gäller att välja rätt ord och meningar till det tankarna skapat!
Det är en kort transportsträcka från hjärna till mun kan tyckas, men förmodligen kunde inte munnen forma orden som jag tänkte på, utan det blev något helt annat, lite mer stapplande, abstrakt och ibland fåordigt och i mina öron torftigt och oväsentligt!
Det kan vara så att mina tankar även gjorde att transportsträckan blev längre då den väckte känslor som ger sig till känna i både hjärtat och maggropen.
Kroppen och ”knoppen” är verkligen en komplex enhet!
Jag som har så mycket jag skulle vilja säga, som i mina egna tankar kan verka klokt och förhoppningsvis skulle vara intresseväckande för de som lyssnar. Givetvis är det här träningsbart som allt annat, så det är bara att fortsätta öva eller helt enkelt vara tyst…men det blir så belamrat i huvudet då. Tankarna får till slut inte plats, de måste ut och leda mig vidare. Orden tar sig ibland uttryck på bland annat dessa rader, vilket verkligen befriar mig!
Ibland är det lätt att nedvärdera sig själv, att inte vara nöjd med det just jag lyckas åstadkomma, men då är det bara att tänka om och i sitt inre tala med sig själv, för där väljs alltid de ”rätta” orden, peppande, positiva, utvecklande, nyanserade, kreativa…
Tankarna skapar ord och meningar, som ger vissa förseningar i transporten, från knoppen. Munnen formas och orden trängs, men det känns som munnen inte öppnas utan stängs. Det känns befriande när munnen väl öppnas och orden flödar fritt precis som det tänkts i huvudet mitt.
Idag väcktes jag av tanken på drivkraft. Vad får mig att ta de beslut jag gör? Vilken prioriteringsordning tar jag egentligen, den skiftar såklart beroende på vad som sker i mitt huvud och vad jag anser vara viktigt just nu.
När lusten kommer, vilket genomslag och vilket rus det skapar i kroppen. Lusten att göra något som är värt att lägga energi, kraft, pengar och ibland hela sin själ i.
LUST, nyfikenhet och upplevelser, några positiva motivationsfaktorer för mig. Har jag lust till det? Den frågan kan jag ställa mig titt som tätt. Sen vad som skapar känslan av lust det kan vara ytterst varierat. Något jag känner är för stort att grubbla på denna torsdagsmorgon.
Så väcktes en Tanke som skapar Viljan till Handling!
Det har varit helt fantastiska dagar ute, med sol, värme och naturen står verkligen i blom. Det är färgsprakande, underbart och storslaget!
Dagar att vara rädd om och ta vara på, utan att tänka på vad som kommer sedan…
Göra det som känns allra bäst för mig just nu och gärna dela den med människor som ger mig glädje, energi, optimism och som ger mig ögonblick av lycka…
Det var lusten som tog mig från det bekväma soffhörnet i måndagskväll. Förslaget som kom från Andreas och viljan att få uppleva och ta vara på en helt fantastisk kväll ute i Mölle och på Kullaberg gjorde att fikakorgen packades och vi drog iväg tillsammans med Lisen.
En av livets bästa kvällar och frihetskänslan infann sig!
