Att Envist klamra sig fast, eller ta sig framåt och hur
Rätt eller Fel mjukas upp med tid
På en av mina många promenader passerade jag häromdagen ett träd utmed Rönne Å. Min tanke tog mig direkt till ordet Envis och Envishet. Äpplena som klamrade sig fast vid trädets kala grenar och med sin färggrannhet gjorde att min blick riktades däråt.
Envisa tänkte jag, på gott och på ont…
Jag tror på envishet för att ta sig vidare med sina personliga mål och projekt i livet och när det är gynnsamt och ur ett positivt perspektiv. Alltså till skillnad när det övergår i oförstånd, stagnation och dumdristighet. Var den gränsen går är säkert högst individuellt!
Jag tror på envishet för att få saker och ting gjort, att inte ge upp för lätt och tappa tålamodet…
”Envisheten bedrar Visheten” är väl ett ordspråk som i allra högsta grad kan stämma! Eller var det snålheten som bedrar…hm?! Visst kan det också vara så att man tillslut aldrig ger sig och det kan minsann både kosta både relationer och den egna hälsan. Och där kommer väl återigen självinsikten in tänker jag. Bra att reflektera över sig själv och sitt beteende lite titt som tätt!
Rätt och Fel, svart eller vitt…synen på det mesta har blivit mer neutral och ”snäll” från min sida sett ju äldre jag blivit. Det är inte lika lätt längre att säga att någonting är helt rätt eller fel. Eller så är jag inte lika stark i mina åsikter utan dessa har mjuknat och sjunkit in. Vilket gör att jag kanske både är snällare mot mig själv och att min förståelse för människor, samhället och vetenskapen i stort har blivit större samt att min egen kunskap och livserfarenhet ökat.
Det är ibland lätt att betrakta (och också kanske döma, som är ett starkt/laddat ord) andra utifrån mitt eget sätt att se på saker och ting. Det utifrån vad mitt intellekt förmår och räcker till! Hörde ett för mig nytt uttryck på TV programmet ”Idévärlden” det handlade om kunskapsresistens. Verkligen intressant just det där att vi människor ibland motverkar kunskap, eller inte vill ta in nya saker som forskning visat hög evidens på. Människan är en märklig och fantastisk varelse, som inte är helt lätt att förstå sig på för den ene är inte den andre lik!
Bakom alla lager hos varje människa dyker det alltid upp något nytt som är intresseväckande och spännande
…därför kommer innehållet alltid vara mer än ytan!
Med dessa funderingar och tankar går denna fredag vidare. Och vips kommer det att dyka upp något nytt att ”grunna” och spekulera över, något som sätter fart på hjärnkontoret.
Ibland känns huvudet alldeles för trångt, eller för segt, för osorterat, rörigt, svart/dystert/mörklagt, men ibland är det bara ett enormt flöde och ljus där alla gränser är utplånade och tanken är krispigt kristallklar!
Vad finns under ytan på Dig och vågar du klä av dig de yttersta lagren?
…med min pansarplåt runt kroppen kan det ibland vara svårt att visa mitt inre sköra och mjuka, men det finns alltid någon/något som kan locka fram det, det är en skön och varm känsla! Övervinn rädslan och Våga…
